Från megafon till dialog - hur gjorde vi egentligen?

Det var länge sen jag skrev här, vilket kommunikatören Ulrica Nordström på Polisförbundet påpekade när vi sågs här nyligen efter kontakt på Twitter. Hon följer nämligen min blogg utan att jag visste om det. Kul tycker jag! Men jag har upplevt att varken jag själv eller andra läser bloggar längre i någon större utsträckning. Har du samma upplevelse eller är jag helt ute och cyklar?

Istället för att blogga om hur jag gjorde för att driva igenom sociala medie-kommunikation i Kommunal kommer jag att berätta om det på ett seminarium arrangerat av Ledarinstitutet den 19 februari. Seminariet går under namnet "Vet du att du får ett nej, gör det i smyg" och har följande beskrivning:

Hur får man en gammalmodig organisation att våga gå från megafon till dialog? Hur övertygar man de rädda och hur får man de utvecklingsivriga att gå i täten? Maria Niemi, kommunikatör på fackförbundet Kommunal, berättar om sin strategi för att få Kommunal att bli en modern aktör på sociala medier. Allt började som ett riskfyllt undergroundprojekt i smyg…

Seminariet varvas mellan föreläsning och diskussion, där vi reflekterar och utbyter erfarenheter med varandra om att implementera kommunikation i sociala medier i en organisation.

Till seminariet kommer exempelvis Hyresgästföreningen, Amnesty, Polisförbundet och Vision. Anmäl dig du också så kan vi ta del av varandras strategier!

The Daily is OUT

Många av oss twittrare har reagerat på att vi då och då verkar ha bidragit med historier till något sorts dagligt blad från personer eller organisationer. Ofta skrivs de ut med att X's Daily is out. Till en början blev jag lite förskräckt - vad medverkar jag i för tidning helt utan att veta om det. Men sen när jag surfade in på länken såg jag bara ett jytter av textreferenser, helt utan kommentarer och bara sådär rätt upp och ner. Helt ointressant med andra ord, åtminstone för mig. Här är ett exempel.

Sen har dessvärre detta fenomen spridit sig och det kommer en hel del sådana här Dailys om dagen (kunde de inte åtminstone ha hetat Weekly!). Dessvärre är denna webbtidning i 9 fall av 10 ett tecken på dålig kommunikation och man riskerar att ses som SPAM.

Jag twittrade att jag är leds på dem och fick inom två timmar respons av åtta personer som var lika trött på dem som jag. Bara en tyckte att hon har sin för att inte missa något som någon annan delat. Men då är det väl lika bra att inte automatiskt trycka ut den på Twitter, utan behålla den som sin egen RSS-läsare? Inte minst är det störigt när man bland sina mentions tror sig ha bidragit med något som visar sig bara vara en helt okommenterad tweet från någons RSS-flöde.

Anledningen är enkel till att dessa Dailys är ointressanta, trots dess tidningsaktiga grafiska design. Automatiska postningar kommer aldrig någonsin ersätta redaktionellt eller personligt material. Vi är inte intresserade av vad du eller din organisation har för RSS-flöden, vi vill veta vad du tänker om den information du dagligen hämtar in. Med andra ord, beskriv gärna ditt flöde, men gör det med dina egna ord, kanske i en bloggpost eller skapa en riktig webbtidning med redaktionellt material.

Om jag ändå ska vara snäll så hittade jag en Daily som åtminstone är okej; Sagt om och av bibliotek, men den är ändå inte tillräcklig eftersom upplägget är rörigt och fortfarande står okommenterat.

Med andra ord, det är redan ute med verktyg som Daily!

Ett kommunikationstips till Kiruna kommun

Min syster berättade för mig idag om tidningen "Kiruna Information" som verkar gå ut till alla hushåll i hela Kiruna kommun. Ni kan tänka er kostnaden för den tidningen som ska distribueras ut till så många hushåll. Tidigare har jag tänkt att Kiruna kommun kanske har en så fattig webbplats på grund av att det saknas pengar i förvaltningen, men den här tidningen vittnar om annat.

Därför har jag ett tips till Kiruna kommun, eller en form av kort kommunikationsstrategi, som jag bjuder på helt gratis:

• Istället för att ge ut tidningen Kiruna Information, köp en sida i Kiruna Annonsblad. Den läses av alla kirunabor (jag gissar att Kiruna Information ofta hamnar rätt i papperskorgen) och ni slipper distributionskostnaden. Resultatet är större räckvidd och lägre kostnad.
• Sidan i Kiruna Annonsblad ska inte vara som nuvarande sidor Kiruna kommun köper med annonsliknande rutor, utan helt enkelt redaktionellt material på samma sätt som i Kiruna Information.
• Det redaktionella materialet kan samsas med annonsliknande information från kommunen, men kan göras på ett smartare sätt. En föregångare här är Stockholm stad som köper två sidor i Mitt i-tidningarna (ungefär lika lokala tidningar som Kiruna Annonsblad, men med mer redaktionellt material överlag) som de fyller med redaktionellt material och ett par egna annonser.
• Lägg resterande pengar på att förbättra webbplatsen. En förebild vars koncept ni kan anamma är Botkyrka kommun.